Ängschampinjon

Ängschampinjonen är arketypen för en vild champinjon. Den dyker ofta upp i stora mängder efter regn på eftersommaren och hösten.

Kännetecken

• Hatt: Vit och silkeslen, ibland med små fjäll. Som äldre kan den dra åt det grårosa hållet.
• Skivor: Hos unga exemplar är skivorna vackert rosa. Med åldern mörknar de och blir chokladbruna till svarta (av sporerna).
• Ring: Ringen är tunn och skör. Den försvinner ofta helt på äldre exemplar, eller lämnar bara en rest kvar på foten.
• Fot: Vit och avsmalnande nedåt (till skillnad från många andra som är tjockare nedtill).

Utbredning och Ekologi

Som namnet antyder växer ängschampinjonen på ängar, i hagar (gärna hästhagar) och på gräsmattor. Den bildar ofta så kallade häxringar, där gräset växer kraftigare och blir mörkare grönt i en cirkel där svampmycelet frigör näring.

Matvärde

En mycket god matsvamp som är mild och fin i smaken. Den passar utmärkt i såser, stuvningar eller bara smörstekt på en macka.

Förväxlingsrisker

• Vit flugsvamp: Den absolut viktigaste förväxlingsrisken. Vit flugsvamp är dödligt giftig. Kom ihåg: Flugsvampen har alltid vita skivor och en strumpa vid fotbasen. Ängschampinjonen har rosa/bruna skivor och ingen strumpa.
• Giftchampinjon: Gulnar kraftigt vid basen och luktar illa.
• Snöbollschampinjon: Större, gulnar vid tryck och doftar mandel. Ätlig.

• Vägchampinjon: Har dubbel ring och växer ofta på hårdare mark.