Lömsk flugsvamp

En av världens giftigaste svampar. Känns igen på sin grönaktiga hatt och den säcklika strumpan vid fotbasen.

Kännetecken

• Hatt: Färgen varierar men är ofta ljust olivgrön, gulgrön eller brungrön. Hatten har ofta mörkare, radiära strimmor ingjutna i huden.
• Skivor: Alltid helvita och fria.
• Fot: Vit, ofta med ett sicksack-mönster (vattrad) i samma färg som hatten.
• Ring: Hängande, vit ring.
• Volva (Strumpa): Vid fotbasen finns en stor, vit och flikig slida som svampen växer upp ur.

Utbredning och Ekologi

Lömsk flugsvamp är en värmeälskande art som bildar mykorrhiza med ädellövträd, främst ek och bok, men även hassel. Den är vanligast i södra Sverige (Skåne till Mälardalen) men har även hittats i kalkrika miljöer på Gotland.

Giftighet

Extremt giftig. Innehåller amatoxiner som förstör levercellerna. En enda svamp kan vara dödlig för en vuxen människa. Det finns inget motgift mot själva toxinet när det väl tagits upp i kroppen, och levertransplantation är ibland enda räddningen.

Förväxlingsrisker

• Gröna kremlor (t.ex. Grönkremla): Dessa är populära matsvampar. De saknar dock både ring och strumpa, och har en spröd fot.
• Riddarmusseron: Har gula skivor, inte vita.
• Champinjoner: Unga exemplar (knappar) kan likna champinjoner, men champinjoner har aldrig grön hatt och deras skivor mörknar (blir rosa/bruna).
• Brokkremla: Har elastiska skivor, saknar ring och strumpa. Ätlig.
• Vitgul flugsvamp: Har kantad knöl (inte sladdrig strumpa) och luktar potatis.
• Stinksvamp: Unga flugsvampar i “äggstadiet” kan likna häxägg. Stinksvampens ägg har dock ett tjockt gelatinöst lager under huden och saknar tydliga anlag till skivor.