Stolt fjällskivling

Macrolepiota procera

(5/5)
Matsvamp

Populär och läcker matsvamp med vackert brunfjällig hatt och vattrad fot. Hattbredden kan nå ända upp till 30 cm i diameter.

Beskrivning

  • Hatt som ung klotformad och gråbrun, med åldern välvd till utbredd med en liten puckel, och med uppsprickande bruna fjäll mot en vit botten.
  • Skivorna är täta, fria, vita, med åldern ibland svagt brunfläckiga.
  • Foten är ihålig, seg, vit, med ett brunvattrat mönster och uppsvälld fotbas.
  • Ringen är kraftig, lätt att lossa och kan då föras upp och ned på foten (likt en ring på ett finger).
  • Köttet är vitt, med en behaglig nötlik smak och lukt.

Växer i skogsbryn och på ljusa platser i löv- och barrskog och på betade ängar i södra och mellersta Sverige.

Förväxlingssvampar

Stolt fjällskivling kan förväxlas med både giftiga och ätliga svampar. De giftiga flugsvamparna skiljer sig främst genom att de har ljusa “plättar” (hyllerester) på mörk hattbotten, medan fjällskivlingar har mörka fjäll på ljus hattbotten.

  • Panterflugsvamp och Brun flugsvamp – Dessa är giftiga. Har ljusa plättar som kontrasterar mot en mörkfärgad hatt.
  • Rodnande fjällskivling – Saknar vattringar på foten och rodnar (blir rödaktig) i köttet vid skrapning eller snitt.
  • Puckelfjällskivling – Har brantare puckel och sämskfärgad hatt.
  • Stjärnfjällskivling – Mindre till växten, med stjärnlikt uppsprucken hatt.
  • Olivfläckig fjällskivling – Har brantare puckel, grönaktiga fläckar på hatt och fot samt smutsrosa sporpulver (sällsynt).
  • Sotbrun fjällskivling – Mörkare sotbrun färg, foten rodnar vid skrapning (sällsynt).
  • Kungschampinjon – Foten är inte vattrad (ormskinnsmönstrad) och skivorna mörknar till svart (är aldrig vita som hos stolt fjällskivling).