Stinksvamp

En omisskännlig svamp med fallisk form och en stark, asliknande lukt som lockar flugor.

Kännetecken

Stinksvampen utvecklas från ett så kallat “häxägg”.

• Häxägg: Rund till äggformad, 3-6 cm i diameter. Ytan är vitaktig eller gulaktig. Vid genomskärning syns en yttre hinna, ett tjockt gelatinöst lager och i mitten anlaget till den blivande svampkroppen.
• Utvuxen svamp: Foten sträcker sig snabbt upp ur ägget, 10-20 cm hög. Den är vit, ihålig och porös.
• Hatt: Egentligen toppen av receptaklet, klockformad med en nätmönstrad yta. Den är täckt av en olivgrön till svartgrön, klibbig spormassa (gleba) som luktar ruttet kött.
• Lukt: Mycket stark, obehaglig lukt som känns på långt håll.

Utbredning och Ekologi

Förekommer i löv- och blandskog, trädgårdar och parker. Den växer på jord, ofta bland multnande löv eller vedrester. Vanlig i södra och mellersta Sverige, mer sällsynt norrut.

Matvärde

Som utvuxen är den oätlig på grund av lukten. “Häxägget” anses dock av vissa vara en delikatess om det “gelatinösa” lagret avlägsnas. Det inre, fasta partiet kan ätas rått eller stekt och smakar rädisa eller nötter.

Förväxlingsrisker

Som utvuxen är den svår att förväxla med något annat än andra stinksvampar.

• Liten stinksvamp: Mindre och slankare, med orangeröd topp under spormassan. Saknar den distinkta “hatten”.

• Gul rottryffel: Kan likna häxägg, men är hård rakt igenom och blir mörkt lilasvart inuti vid mognad. Saknar det gelatinösa lagret.

• Potatisrottryffel: Liknar också häxägg, men är svart inuti och giftig.

• Vårtig röksvamp: Häxägg kan likna röksvampar, men röksvampar är helvita och fasta inuti (som färskost).

• Jätteröksvamp: Mycket små exemplar kan likna häxägg.

• Vita flugsvampar som Lömsk flugsvamp och Vit flugsvamp): Även flugsvampar startar som “ägg”. Vid genomskärning av ett flugsvampsägg syns dock anlagen till hatt och skivor tydligt, och det tjocka gelatinösa lagret saknas.

• Stenmurkla: Har en veckad, hjärnlik hatt (inte nätmönstrad med klibbig gleba) och saknar den stinkande lukten. Dödligt giftig.

• Toppmurkla: Har en hatt med gropar (bikakemönster) men saknar den illaluktande spormassan och “häxäggs”-stadiet.

• Rund toppmurkla: Har också gropar, men är ljusare och luktar gott/svamp.