Djävulssopp

En stor, vacker men giftig sopp med vitgrå hatt och röd fot. Mycket sällsynt och fridlyst.

Kännetecken

Djävulssoppen är en imponerande uppenbarelse men ska absolut inte ätas.

• Hatt: Stor, massiv och vitgrå till silvergrå (som gammal kalksten).
• Rör: Gula först, men porerna (mynningarna) blir snabbt blodröda till orangeröda. Blånar vid tryck.
• Fot: Klumpig och tjock. Gul överst, men nedtill kraftigt karminröd med ett rött ådernät.
• Lukt: Gammal svamp luktar obehagligt, som as eller ruttna lök.

Utbredning och Ekologi

Mycket sällsynt i Sverige. Den finns endast på Öland och Gotland (samt enstaka fynd i Mälardalen) och växer i varma lövängar med ek och lind på kalkgrund.

Giftighet

Orsakar kraftiga mag- och tarmbesvär med kräkningar och diarré.

Förväxlingsrisker

• Falsk djävulssopp: Också giftig och sällsynt. Har ofta rosa fläckar på hatten.
• Blodsopp: Ätlig. Har mörkbrun hatt (inte vitgrå) och saknar ådernät (har rödprickig fot).
• Eldsopp: Ätlig. Har också röd fot och röda rör, men hatten är brun/olivtonad, inte vitgrå.
• Purpursopp: Giftig. Hatten blånar kraftigt vid beröring och är inte lika vitgrå.

Obs: Djävulssopp är fridlyst (rödlistad) och ska inte plockas.