Sandsopp

En mycket vanlig sopp på magra tallhedar. Känns igen på sin gryniga, “fräkniga” hatt och speciella doft.

Kännetecken

• Hatt: Gulbrun till grågul med en grynig, filtad yta (ser ut som mörka fräknar eller sandkorn). Den är inte slemmig som smörsoppen (utom i mycket kraftigt regn).
• Porer: Mörka, olivbruna eller kaffe-med-mjölk-färgade. De blånar (blir mörka) om man trycker på dem.
• Kött: Gulaktigt, blånar ibland svagt vid snitt.
• Doft: Syrlig och lite stickande som färsk (vissa säger klor), men får en mustig doft som påminner om murklor vid torkning.

Utbredning och Ekologi

En av Sveriges vanligaste svampar på mager mark. Den trivs på sandiga tallhedar, hällmarker och i blåbärsris.

Matvärde

Som färsk är den lite syrlig och har en grynig konsistens, vilket gör den till en medelmåttig steksvamp. Men torkad är den fantastisk! Den kallas ibland “fattigmansmurkla” eftersom smaken djupnar och blir mycket aromatisk.

Förväxlingsrisker

• Örsopp: Slät, slemmig hatt och stora porer.
• Pepparsopp: Mycket mindre, rödare porer, pepprig smak.